susieque

Jag drömmer mycket och konstigt, men det är sällan som drömmarna lämnar något bestående minne. Nattens dröm är därför ett undantag. Jag drömde om min fd kollega som - enligt min subjektiva mening - är en stor bidragande orsak till att jag blev så sjuk att jag var tvungen att vara sjukskriven i två år. I drömmen träffade jag henne på en ö, dit jag rest med en vän. Hon visade en överlägsen attityd utan minsta antydan till ödmjukhet. När hon gick iväg ensam följde jag efter. Vi hamnade i någon slags grotta eller källargång och då såg jag min chans: Jag putte omkull henne och slog henne flera gånger. Jag lämnade henne liggandes och gick med oerhört lätta steg därifrån. Känslan i drömmen var stor lättnad och befrielse. Det kändes så skönt! Jag har mycket svårt att förlåta henne för det hon gjort mot mig och visst har jag önskat att jag kunnat slå henne gul och blå. Men jag har aldrig sett våld som en lösning på problem och konflikter. Kanske har jag nu undermedvetet släppt taget om min gamla situation och kan gå vidare.

Jag har svårt för falska människor. Det kan vara både de som visar ett konstlat intresse för andra och de som säger en sak och menar något annat. För att inte tala om de som behandlar en som skit och sedan låtsas som ingenting. Råkade på en fd kollega för ett tag sedan. Hon är ett typexempel på en person som är expert på att visa falskt intresse för andra (eller i alla fall för mig). Hon frågade mig om jag var kvar på vår tidigare gemensamma arbetsplats, trots att hon visste att jag absolut inte vill jobba där mer. Jag berättade att jag nyss börjat på en annan arbetsplats. Svarade på hennes fråga bara för att inte verka oartig. Men samtidigt försökte jag visa att jag ogillade hennes frågor - jag undvek att se på henne, vände mig halvt ifrån henne och försökte se så besvärad ut som möjligt. Det hjälpte naturligtvis inte den här gången heller... Det värsta var att hon strök mig över armen när hon ville påkalla min uppmärksamhet! Jag har ingenting emot att vara lite fysisk med dem jag tycker om, men andra vill jag hålla rejäl distans till och vill då absolut inte ha fysisk kontakt med dem! Jag är mycket uppmärksam på hur mina medmänniskor reagerar om jag rör vid dem - får jag minsta tecken på att de kanske inte gillar fysisk beröring så tar jag ett steg tillbaka för att markera att jag respekterar dem. Men vissa personer verkar helt oberörda av andras reaktioner...

Nu har jag fått chans till en ny tjänst på en grundskola i min hemkommun. Det är en provanställning på tre månader som kommer förlängas om allt fungerar bra. Jag kan omöjligt veta på förhand om det kommer gå bra, men jag ska göra mitt bästa. Mitt första intryck av skolan och kollegorna var positivt. Det kommer ta tid för mig att komma in i allt nytt, men jag får ta en dag i taget. Dyker det upp problem får jag ta tag i dem då - jag tänker absolut inte oroa mig i förväg. Just nu känner jag mig mest glad och förväntansfull :)

Hörde nyss låten "Overdrive" på radion. Kommer för tillfället inte på vem som sjunger... Ola eller Danny, eller någon annan? I alla fall; den låten får mig att tänka på en Volvo 240 som min pappa hade för 20-25 år sedan. Det speciella med den bilen var att den hade en sk överväxel, en overdrive. Min pappa var väldigt imponerad av överväxeln och det var ett väldigt tjat om när man fick använda den och inte. Pappa litade inte på att jag - som tog körkort under tiden som han hade sin 240 - klarade av att hantera överväxeln. Jag fick absolut inte använda överväxeln när jag körde under 75 km/tim. Om jag lade in överväxeln så fick jag absolut inte glömma att koppla ur den när farten understeg denna hastighet. Efter allt detta tjat om överväxeln så tycker jag att "Overdrive" är en urlöjlig titel på en låt. Tänk att man kan lyckas förstöra en låt bara genom dess titel ;)

Nu är det snart elva måndader sedan min farmor dog, 89 år gammal. Jag har ganska länge funderat på att skriva om farmor, skriva ner mina minnen av henne och av vad hon sagt och gjort. Jag tänker börja där det slutade; den sista gången jag träffade henne. Farmor hade fått lunginflammation och därför legat på sjukhus ett tag. På sjukhuset ansåg man efter ett tag att hon kunde få samma omvårdnad på äldreboendet där hon bodde sedan ca att halvår tillbaka. Jag anade att farmor inte hade så långt kvar så jag bestämde mig för att åka till Göteborg och hälsa på henne. När jag kom in i farmors rum på äldreboendet sov hon så jag satte mig och åt min medhavda sallad efter att ha försäkrat mig om att farmor verkligen sov. Efter ett tag kom en av personalen in i rummet och undrade vem jag var. När jag talat om vem jag var så försökte personalen väcka farmor. Hon vaknade till helt kort och försökte sig på ett leende när hon förstod att jag var där. Jag satte mig på en stol bredvid sängen och tog farmors hand. Sedan satt jag där i två timmar och strök försiktigt farmors hand. Tårar började rinna nerför mina kinder och jag reagerade över att jag tyckte de var så varma, rent av heta. Innan jag gick sa jag:"Hej då, farmor!" och strök henne över kinden. Det var på måndag eftermiddag. Sent på tisdag kväll somnade min lilla farmor in för alltid.

Ingen har väl missat "Grevinnan och betjänten" när betjänten dricker ur blomvasen och fäller ovanstående kommentar? Just nu är jag fruktasvärt trött på min lilla honkatt Majsan. Hon löper och är så jobbig!! Hon jamar och bjuder ut sig för både mig och min kastrerade hankatt Ernst. Stackars Ernst fattar ingenting och försöker skrämma iväg henne genom att morra, men Majsan förstår inte piken utan fortsätter göra sig till för Ernst. Till slut går Ernst iväg och försöker gömma sig. Tyvärr nöjer hon sig inte med det... Det värsta är att hon kissar lite här och där i lägenheten så det känns som hela lägenheten stinker kattpiss. Och det beror inte på att kattlådan är smutsig - den bytte jag på för bara några dagar sedan (har kristallsand så den behöver inte bytas på två veckor). Så fort jag upptäcker en liten kisspöl så torkar jag naturligtvis upp, men det är inte helt lätt att ha koll hela tiden. När Majsan löper luktar det kattkiss i hela min lägenhet och det känns allt annat än fräscht... Samtidigt är det ingen idé att våttorka golven innan Majsan löpt färdigt för då skulle jag behöva våttorka varje dag och det orkar jag inte. Så det är bara att stå ut några dagar och våttorka sedan när löpningen är över. Jag vet att problemet försvinner om jag kastrerar henne, men det har inte blivit av. Är det någon som vill ha en katt väldigt billigt just nu så skulle jag nog inte tveka att sälja henne...