susieque

Idag är det den 22 mars. Det var min farmors födelsedag. Om hon levt så hade hon fyllt 91 år idag. Det är ett och ett halvt år sedan hon dog. Jag har många fina minnen av min farmor och vi stod varandra nära. Jag kände större samhörighet med henne än med mina föräldrar. Trots mina fina minnen saknar jag farmor jättemycket vissa dagar. Jag drömmer om henne återkommande.
Min farmor har nog varit min största supporter och stöttat mig även då mina föräldrar inte har gjort det. När jag sökte till lärarhögskolan och så småningom också kom in så tyckte inte mina föräldrar att det var en utbildning att satsa på. De tyckte att jag skulle bli "något riktigt" istället. Men farmor stöttade mig helhjärtat. Den enda person som tog beskedet om min skilsmässa lugnt var farmor. "Om det är något som du undrar över eller vill prata om så kom till mig. Jag har skilt mig två gånger så jag vet hur det är." Farmor träffade sitt livs kärlek först när hon var i 45-års åldern, gifte om sig för tredje gången och fick 25 år tillsammans med honom.
Jag har alltid varit stolt över min farmor. Hon var noga med sitt utseende och sin klädsel. Mina kompisar tyckte att farmor var modern - hon hade jeans trots att hon var över 65! Farmor var inte bara cool och hängde med sin tid. Hon var en stark och självständig kvinna. I mitten på 1940-talet skilde hon sig från sin alkoholiserade man och försörjde sig och sin son ensam. Senare blev hon lämnad av sin andre man, men lyckades behålla huset.
Farmor älskade verkligen sitt hus. Hon bodde där i över 50 år. Jag misstänker att hon gav upp när hon insåg att hon var tvungen att flytta ifrån sitt hus och sälja det. Hon dog två månader efter att husförsäljningen var klar.
I mitt hem har jag en del av hennes möbler och saker. På det viset finns hon runtomkring mig hemma. Men jag har henne alltid med mig, i mitt hjärta. Så här vill jag helst minnas farmor: I solen på altanen till hennes hus.

Jag gillar rosa. Det kan gå lite till överdrift ibland. När mina döttrar var små så köpte jag många rosa kläder till dem. Min äldsta dotter tyckte att det blev för mycket, så under en period vägrade hon att använda rosa kläder. Själv har jag en hel del rosa kläder. På jobbet har jag en rosa mapp och ett rosa skrivbordsunderlägg med en katt på (är ju kattälskare också). Både elever och kollegor har reagerat över att jag gillar rosa. Ibland har eleverna undrat om jag varit sjuk när jag inte haft något rosa på mig. De elever som inte vet vad jag heter, förstår vem jag är om någon säger säger "rosa tanten". Själv föredrar jag "Pink Lady". Det finns även ett äpple som heter så och det passar extra bra eftersom jag är ganska äpplelik - rund i formen.

Har ni hört reklamen för Biltemas katalog på radion? En man letar efter Biltemas nya katalog och beskyller familjen för att ha slarvat bort den. En familjemedlem säger att "det är bara reklam" varvid mannen hävdar att det är "en helig skrift".
Ett annat exempel på "helig skrift" är Claes Ohlson-katalogen. Den har jag själv kallat för "männens bibel". Vad är det egentligen med män och alla dessa kataloger? Hobbex-katalogen, Jula-katalogen, Kjell & Co-katalogen, Teknikmagasinets katalog och ovan nämnda kataloger förvandlar vuxna karlar till små pojkar. Nu finns ju alla dessa kataloger även att finna på Internet.
När jag fortfarande var gift hittade jag ofta diverse kataloger liggandes på toaletten. Min slutsats av detta är att gränsen mellan "helig skrift" och "skitlitteratur" är hårfin...

Idag fyller min son 17 år! Jag brukar försöka träffa mina barn när de fyller år, men dagens födelsedagsbarn bor på annan ort. Jag får fira honom i efterhand i helgen istället. Har köpt en födelsedagpresent till honom idag.
När min son var två och ett halvt år så tittade han mycket på en Alfons Åberg-film. Filmen handlade bland annat om att Alfons fyller år och har barnkalas. En dag kom mormor och morfar hem till oss och hälsade på. Morfar hade varit iväg och jobbat i Hjo och hade då köpt en present till sitt barnbarn. När sonen fick paketet sa han: "Ah en kaket! Ja hyller år!"