susieque

Två gånger i veckan ringer jag min son som går gymansiet på annan ort. Sist jag ringde till honom hade han blivit förkyld och vi pratade en del om hans förkylning. Jag berättade även att jag känt mig lite förvirrad på mitt jobb. Jag har fått delvis nytt schema och nya grupper. Då fäller min, snart 17-åriga, son följande kommentar: "Vad är dina små problem jämfört med en mans förkylning?"