Konvalecens med förhinder
Igår kastrerades min katt Majsan. Jag lämnade henne på Djursjukhuset på morgonen och hämtade henne på kvällen. Så långt allt väl. I eftervårdsråden stod att "den kastrerade katten" - alltså Majsan - skulle vara i lugn och ro i ett mörkt rum. Jag hade förberett med en bädd på golvet, kattlåda, mat och vatten i mitt sovrum. Helt enligt instruktionerna alltså. Tyvärr hade veterinären tydligen glömt att informera Majsan om hur man ska bete sig som nykastrerad katt. Hon ville nämligen inte alls hålla sig i stillhet och lugn och ro. Mina andra katter, Ernst och Kajsa, tyckte inte heller att Majsan skulle få vara i fred i sovrummet. Den stängda sovrumsdörren var oerhört intressant tyckte Kajsa och krafsade från utsidan för att få komma in. Samtidigt krafsade Majsan från insidan av dörren för att få komma ut. Varje gång jag öppnade sovrumsdörren var det en katt som ville smita in, samtidigt som en annan katt ville smita ut.
Natten passerade dock utan större incidenter, men sedan samma visa igen... När jag varit iväg och köpt smärtstillande medicin till Majsan, lät jag henne få komma ut från sovrummet. Som i ett trollslag var ordningen återställd: Katterna lugnade ner sig och Majsan kom äntligen till ro. Tror det är lugnast för alla om katterna får vara var de vill i lägenheten.
