En midsommarnattsmardröm
De mörka molnen hopar sig och lagom till midsommardansen börjar kommer den första åskknallen, tätt följd av ett skyfall. Dansen kring midsommarstången förvandlas snart till något som liknar gyttjebrottning i leran. Små barn dras runt i lervällingen av föräldrar som för en gångs skull har tid att umgås med sina barn. Snart byts dock Små grodorna ut av Helan går och föräldrarna blir konstigt glada. Regnet fortsätter att ösa ner medan mamma och pappa blir konstigare och konstigare. Har barnen riktigt otur så blir pappa så konstig att han slår mamma. Då är de bäst för storasyster att ta med sig lillebror till deras rum och gömma sig under sängen.
Den förväntansfulla tonårstjejen åkter med sina kompisar till kusten för att fira midsommar. Hennes stora tonårsförälskelse är också där. Alla rommantiska förväntningar rinner iväg med lervällingen runt tälten. Killen hon är kär i hånglar med hennes bästa kompis i tältet bredvid. Själv blir hon alldeles för full och följer med en okänd kille som tar hennes oskuld i leran under en buske.
Midsommardagen gryr och solen sticker oss i våra bakfulla ögon. Tack och lov för att det bara är midsommar en gång om året...
Gratis är gott
Varför hävdar alla snåla människor att de är ekonomiska? Kanske för att det låter bättre att vara ekonomisk än att vara snål.
Jag tycks råka ut för män som är snåla. Jag måste se billig ut med andra ord...
Min före detta man brukade alltid säga att man inte skulle dricka alkohol efter klockan tolv på natten. Han hävdade att man blev mindre bakfull om man inte drack alkohol efter klockan tolv. Det kan ju ligga något i det...
I alla fall; En gång när vår äldsta dotter var bebis var vi bjudna på en fest hos fd makens chef. Jag var chaufför eftersom jag ammade och inte drack alkohol under denna period. Det var ganska sent på natten och jag ville åka hem, men det vankades "nattamat" och fd maken ville stanna en stund till. Han hade en nyss påbörjad öl i handen. "Du har ju sagt att man inte ska dricka efter tolv", sa jag när jag noterade ölen. "Ja, men det är ju gratis", svarade han.
Gratis är gott. Och snålheten bedrar visheten.
Sådan mormor, sådant barnbarn
För många år sedan kom min mor hem till min mormor och berättade att hon inte ville gå till söndagsskolan mer. Mormor undrade varför och frågade om någon varit dum mot min mamma. Men så var det inte försäkrade mamma. "De bara pratar om Gud och Gud hela tiden. Jag blir så le på det", sa hon.
Min yngsta dotter hade för något år sedan varit och besökt Missionskyrkan med sin klass. Jag frågade henne hur det hade varit och hon svarade: "Tråkigt. De bara pratade om Jesus Kristus hela tiden!"
Själv har jag inte haft något emot kyrkan under min uppväxt, utan sjöng faktiskt i kyrkans barnkör i flera år. Omgiven av hedningar med andra ord, vilket passar bra nu när vi står inför årets midsommarfirande. En hednisk fruktbarhetsritual som överlevt trots allt.
En man i byrån
När jag var liten var låten En man i byrån med Lill Lindfors populär. Jag minns att jag var väldigt förtjust i den låten. Jag gillade inte bara musiken utan även texten. Tolkade den på mitt eget sätt: Tänkte mig en liten man som fick plats i en ask i en byrålåda. En vuxen variant på Nils Karlsson pyssling. Jag hade lite svårt att förstå vad man egentligen skulle ha den där lille mannen till...
Som vuxen, ensamstånde, kvinna så kan jag ibland känna att det kanske inte skulle vara så dumt att ha en man i byrån. Ibland saknar jag någon att dela vardagsbestyren - och räkningarna - med. Då hade det bara varit att öppna byrålådan och släppa ut mannen. Låta honom fixa räkningarna, dammsuga, våttorka, städa badrummet och tvätta fönstren. Och när han ändå var i farten så kunde han ju passa på att laga mat och diska också. Medan jag sitter på balkongen eller i soffan med ett glas vin, lite praliner och en god bok.
Ärligt talat så är det nog ingen man jag vill ha utan en betjänt. Nej, det är nog bäst att jag tar hand om mina räkningar och mina vardagssysslor själv. Bra kvinna reder sig själv.
HBTQ ...r..s ....öh?
För några år sedan ställde min dotter mig dessa frågor om min kompis (jag kallar henne Anna här):
- Mamma? Har Anna någon man?
- Nej, inte vad jag vet.
- Är hon kär in någon man då?
- Nej, det tror jag inte.
- Va!?! Är hon bög eller?!?
Jag förklarade att kvinnor inte kallas för bögar utan för lesbiska och att Anna inte var lesbisk bara för att hon inte var kär i någon man.
På tal om lesbiska, så tycker min son det är konstigt att inte alla tjejer är lesbiska. Att man kan gilla tjejer som är så fina tycker han inte är något konstigt alls. Men hur man kan tycka killar är fina det tycker han är konstigt... Tur att vi alla är olika och får gillar den/de vi vill.
Nätdejting
Efter min skilsmässa för sex år sedan så har jag testat nätdejting en del. Jag har träffat flera män IRL (in real life). Men i de flesta fall har vi bara pratat och fikat. Att träffas på en neutral offentlig plats första gången är en självklarhet. Dels för att kunna känna sig trygg, men också för att lätt kunna dra sig ur situationen om man inte är intresserad. Jag träffar aldrig någon som jag inte har chattat med, gärna också pratat med i telefon.
Jag upphör dock aldrig att förvånas över hur mycket "konstigt folk" det finns. Nu ställs det större krav på bilder som får finnas på användarnas profiler, men tidigare så var kraven inte så stora. Vet inte hur många gånger jag har stött på profiler där killar/män glatt visar bilder på sina könsorgan. För mig fungerar dessa bilder direkt avtändande, men jag tror inte att könens ägare hade den avsikten när de publicerade bilderna. Under en i övrigt trevlig och rumsren chattkonversation kan det också dyka upp erbjudanden om att få se bildbevis på mannens utrustning. Behöver jag ens nämna att jag blockerar dessa män från min chatt utan tvekan?
Jag vet faktiskt inte om jag skulle rekommendera nätdejting, men det finns säkert lite mer "seriösa" sajter också. Själv tycker jag nog att krogen känns säkrare - människor brukar ju vanligtvis visa sitt rätta jag under alkoholens inverkan...
Konsument med rätt att klaga
Jag ska aldrig mer köpa någon vara eller tjänst av en gatuförsäljare! För snart två veckor sedan var det vårmarknad i Borås. Då blev jag och mina döttrar stoppade av en försäljare från en mobiloperatör. Det slutade med att jag förlängde mitt nuvarande abonnemang och teckade ett nytt åt min äldsta dotter. Varsin ny mobiltelefon ingick i avtalet. Dottern fick med sig sin på en gång, men min skulle skickas med posten. Jag har fortfarande inte sett till min utlovade mobil, trots två påringningar till mobiloperatören. Vid båda tillfällena har jag fått besked om att mobilen skickats. När jag ringde idag igen visade det sig att mobilen inte skickats ännu! Då sade jag kallt att jag ville häva avtalet med hänsyn till den ångerrätt som gäller vid hemförsäljning och denna typ av försäljning.
Att känna till sina rättigheter som konsument och kunna hänvisa till konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen är något som jag även tidigare haft nytta av.
För några år sedan bodde jag och en kompis på hotell i Malmö. Vi hade bokat ett dubbelrum för två nätter, men det hade blivit något fel så vi fick två enkelrum första natten. Genom att hänvisa till konsumenttjänstlagen så blev vi kompenserade för hotellets misstag genom att bara behöva betala för en natts boende.
Gummsjuka?
Gubbsjuka har man ju hört talas om, så det kanske finns något som kallas gummsjuka också. För ett tag sedan kände jag mig lite anklagad för att vara gummsjuk. Jag befann mig i ett klassrum med sjuor tillsammans med en annan lärare. Jag höll ett lite extra vakande öga på en grupp killar som jag visste kan ha lite svårt att vara tysta. Min kollega hade en genomgång och jag ville försäkra mig om att killarna inte störde resten av klassen. En av killarna lade märke till att jag tittade lite extra på honom och frågade: "Kollar du in mig?" Det gjorde jag absolut inte - inte på det sätt som han menade. Och det talade jag om, mycket tydligt. Sedan vågade jag inte titta på killgruppen på en stund. Jag kände mig nästan som en pedofil. Visserligen gillar jag yngre män/killar, men inte så unga! Jag vill inte att de ska vara så unga att jag kunnat vara deras mamma.
