Tö ute, tö inne...

...tö i hjärta, tö i sinne. Det kändes bra att höra hur det töade och droppade ute igår. Men sedan började det töa inne också och det var inte lika kul. Inte kul alls faktiskt :( Ytterväggarna i mitt vardagsrum och mitt kök är rejält fuktskadade. Har flyttat möbler, gardiner och mattor en bra bit från ytterväggen. Av erfarenhet vet jag att skador som fastighetsägaren orsakat inte täcks av hyresgästens hemförsäkring. Ersättning från hyresvärden kan man inte vänta sig eftersom den beror på värdens goda vilja. Rädda det som räddas kan alltså. Vad som kommer hända och när det händer vet jag inte. Inget görs under helgen i alla fall. Är tveksam till om det kommer hända något överhuvudtaget. Fortsättning följer...

Studiebesök

Så har vi då varit på studiebesök, sonen, hans far, sonens klassföreståndare och jag. Rudebecksgymnaiset i Tidaholm och dess Aspbergerprogram besökte vi. Eleverna som går detta program kan välja att läsa efter samma kursplan som samhälls- eller naturprogrammet. Alla elever på Aspbergerprogrammet bor under sin skoltid i Tidaholm, i lägenheter tillsammans med en eller två kamrater. Första året bor eleverna i ett hus där det finns personal dygnet runt och de har möjlighet att få mycket hjälp utanför skoltid. Andra året flyttar de till ett annat hus där det bara finns personal på särskilda tider och tredje året bor de i ytterligare ett hus som påminner mer om ett vanligt hyreshus. Skulle eleverna på det andra och tredje boendet behöva komma i kontakt med personal så får de ringa efter dem.
Sonen verkade nöjd med studiebesöket och ska boka in sig för att provbo och följa med på lektioner under några dagar. Själv är jag väl inte odelat positiv, men jag uppskattade miljön på gymnasiet och området runtomkring. Det boendet vi besökte verkade också bra och Tidaholm var en mysig liten stad. Det jag känner mig tveksam till är att hela situationen kring gymnasietiden blir så "stämplad" med Aspbergers syndrom. Min son har under hela sin grundskoletid gått i vanlig kommunal skola. Under högstadiet så har han gått i en mindre klass, men det har inte varit någon specialklass. Samtidigt vill jag inte påverka honom på något negativt sätt. Det är ju han som ska gå där och det måste vara hans eget beslut att göra det i så fall.

Kort arbetsvecka

Efter en lugn och stillsam helg är även min arbetsvecka över. Extra kort arbetsvecka, även för min del. Har tagit ledigt på torsdag för att åka på studiebesök till ett gymnasium i Tidaholm (det kanske bara finns ett där, jag vet inte). Detta gymnasium har en specialinriktning för elever med Aspbergers syndrom (AS). De kan välja mellan att gå samhälls- eller naturprogrammet där. Min son har sökt till detta så det är därför jag ska dit tillsammans med honom, hans pappa och en av hans lärare. Imorgon åker jag hem till mina barn och min fd man och sover där eftersom vi ska iväg tidigt på torsdag morgon. Det är inte ofta jag är med i barnens vardag så jag tycker det är bra att passa på vid sådana här tillfällen. Som ni säkert förstår så är inte jag och min fd man ovänner. Vi försöker träffas tillsammans med barnen ibland för vi tycker det är viktigt för dem. Tidigare firade vi jul, påsk och midsommar tillsammans allihop, men sedan i julas gör vi inte det längre. Det beror väl i första hand på att min fd man har träffat en ny kvinna och jag tror inte hon vill att han och jag ska fira högtider tillsammans med våra barn längre. Och då får jag acceptera det, även om jag inte direkt uppskattar det...

Energitjuvar

Har haft en förhållande med en man i drygt fem månader, men nu är det över. Känner enbart lättnad över detta faktum. Visst var det bra i början när jag var nyförälskad, men sedan kom det fram saker som inte kändes bra. Till slut övervägde det negativa och jag valde att avsluta förhållandet. Har haft flera förhållanden som tagit mer tid, kraft och energi än de gett tillbaka. Jag försöker ta mig tillbaka till arbetslivet nu och det tar mycket energi. För att orka det måste jag välja bort det/dem som bara tar och inte ger energi. Jag tycker det är roligt att plugga, men samtidigt är det också ansträngande. Speciellt för mig som varit sjukskriven så länge och inte har samma kapacitet som innan jag blev sjuk. Arbetsträningen är också rolig och mycket givande. I fredags när jag stod framför eleverna och skrev på tavlan kände jag hur roligt det var. Jag tänkte: "Jag tycker verkligen om det här! Det är här i lärarrollen jag hör hemma." Det var underbart att känna så igen, för det var så länge sedan och jag har ofta tvivlat på om jag någonsin skulle orka med yrket igen. Mötet med eleverna och mina nya kollegor ger mig positiv energi. Så var det inte under de sista två år jag arbetade på min gamla arbetsplats. Där hade jag en kollega som tog massor av energi och aldrig gav någon tillbaka. Dessutom chefer som inte insåg problematiken med denna kollega. Orsaken till att jag ändå orkade jobba så länge var eleverna. Det jag saknat mest under min sjukskrivning är kontakten med eleverna. Men nu har jag elevkontakt igen - oerhört positiva och tacksamma elever dessutom. Jag hoppas jag kan ge dem lika mycket energi som de ger mig.

P.S. Om ni är intresserade av att läsa om energitjuvar så läs Ingalill Roos bok "Energitjuvar - i familjen, i relationen och på jobbet". D.S.


Shoppingformen - vart har den tagit vägen?

Har varit på stan och shoppat med min tonårsdotter större delen av dagen. Det brukar ta tid när denna dotter ska handla (eller något ska handlas till henne). Idag var inget undantag; det kändes som vi var i varenda affär i hela Borås. Min dotter har en egen smak som inte följer någon speciell stil och inte heller modet, så att hitta kläder till henne är inte lätt. Men vi hittade kläder både hon och jag. Vi var också och åt lunch eftersom en matpaus är nödvändig när dottern är med och handlar. Dagen blev lyckad och vi var båda glada och nöjda när vi skildes åt. Jag gick och köpte lite mat och sedan tog jag bussen hem. Väl hemma kände jag mig helt slut, var tvungen att gå och lägga mig en stund. Ställer mig därför frågan: När försvann min shoppingform? Tidigare kunde jag vara på stan och shoppa hela dagen och ändå vara pigg när jag kom hem. När ändrades detta? Har det kommit plötslig eller sakta smugit sig på? Jag vet inte... Men jag vägrar tro att det har något med åldern att göra! ;)

Sportlov...

Denna vecka är det sportlov för de flesta här i Borås med omnejd. Dock inte för mig. Jag jobbar (arbetstränar) på som vanligt. På SFI har varken elever eller lärare sportlov. På SFI är det 40-timmars arbetsvecka och semesteranställning som gäller för lärarna. En viss skillnad mot vad jag varit van vid; har alltid haft både sportlov och påsklov. Jag har ingenting emot att jobba, men det är lite tråkigt att jag inte kan vara ledig tillsammans med mina barn. De stora barnen klarar sig själva hemma, men lilltjejen får vara på fritids. Hon måste gå upp tidigt även denna vecka när det är lov. På onsdag är planen att jag ska gå på stan med min äldsta dotter. Shopping och fika står på programmet. Kul att få lite ensamtid med henne :)

Äntligen fredag!

Nu är det fredag och helgen har börjat. Väntar på att barnen ska komma. Har handlat och städad så allt är förberett (det som kan förberedas). Planen är att vi ska baka Alla hjärtans dag-fika: kärleksmums och hjärtformade havreflarn. Ikväll blir det mys och "Let's dance".
Det känns bra att jag får fira Alla hjärtans dag tillsammans med de tre jag älskar mest av allt på jorden - mina barn.


Det förflutna hinner alltid ikapp...

Idag efter jobbet kände jag mig glad och nöjd. Visade en kollega en garnaffär som hon inte kände till och där hittade hon det garn hon sökte. Intet ont anande gick jag till mataffären för att handla. I affären "sprang jag på" den person som är den största orsaken till att jag blivit sjuk (det finns några till som också bidragit). Nu känns det som att hela kvällen har blivit förstörd. Allt gammalt kommer upp igen, det gör det alltid när jag träffar på den här personen. Visst har det blivit bättre mot hur det var tidigare, då jag blev alldeles skakig och fick hjärtklappning bara jag såg personen i fråga. Det beror säkert på att mitt allmäntillstånd är mycket bättre nu. Tyvärr har jag inte kommit så långt än att jag inte reagerar när jag ser personen. Vet inte om jag någonsin kommer så långt för det förflutna tycks alltid hinna ikapp...

Ledig onsdag

Idag är jag ledig efter att ha jobbat två dagar i rad. Det låter kanske inte så mycket, men för mig är det en hel eftermiddag till i veckan. Tycker jag har haft tur som kan jobba på eftermiddagarna. Jag jobbar kl 12-16.30 mån, tis och tors. Fr o m 1 mars ska jag jobba även fredagar och är då uppe i 50 % arbete. Studerar 50 % sedan i höstas.
Jag är utbildad grundskollärare och jobbade som lärare 2001-2007. Av olika orsaker (som jag kanske återkommer till) så blev jag sjuk under 2007. Under min sjukdomstid har reglerna för sjukskrivning ändrats så den 26 februari blir jag utförsäkrad och har inte längre rätt till fler sjukpenningdagar. Om jag har fattat rätt så kommer jag åter att ha rätt till sjukpenning efter tre månader. Jag vet inte än om jag kommer klara av att arbeta så som planerat, men jag hoppas och tror det. Annars vet jag inte riktigt hur det blir.
Under de senaste åren har jag lärt mig att det inte är någon idé att oroa sig i förväg, det tar bara massa kraft och energi som jag behöver till annat. Försöker ta en dag i taget och njuta av stunden. Det mesta brukar lösa sig på något sätt. Naturligtvis har jag en mycket jobbig tid bakom mig och jag har varit nära att ge upp många gånger, men just nu känner jag mig ganska tillfreds med tillvaron.

Välkommen till min nya blogg!

Jag är en 40-årig kvinna som tänkt prova det här med att blogga. Är inte så teknisk av mig så det tar nog ett tag för mig att förstå hur det hela fungerar.
Börjar med att berätta lite om mig själv:
Jag är frånskild och har tre barn i åldrarna 8-16 år. De bor hos sin pappa och är hos mig varannan helg. Jag är alltså något så ovanligt som en varannan-helg-mamma.
Efter en lång sjukskrivning har jag börjat komma tllbaka till vardagslivet. Sedan i höstas studerar jag 50 % och sedan ca en månad tillbaka har jag börjat arbetsträna. 1 mars ska jag vara tillbaka på 100 % (inkl studierna). Tanken är att jag här på min blogg ska skriva om hur det går med studier och arbete, men även om annat som upptar mina tankar.

RSS 2.0