Jag älskar bögar
Flera av de artister som jag gillar är homosexuella män och jag har funderat lite över varför det är så. Vad har de som inte heterosexuella män har?
Jag börjar med Sveriges mest kända par: Jonas Gardell och Mark Levengood. Jonas Gardell är en person som de flesta antingen älskar eller hatar, men han lämnar nog ingen oberörd. Jag är mycket förtjust i Jonas Gardell och tycker han är en duktig komiker. När jag gått från hans föreställningar har det varit med kramp i skrattmusklerna. Om några veckor ska jag se hans senaste föreställning och det ser jag fram emot. Gardells man Mark Levengood känns mycket som sin makes totala motsats. Mark Levengood är lugnet själv och en riktig mysfarbror, nästan Mummintrollet personifierad. Även äldre damer är ofta förtjusta i honom och jag är överförtjust.
Nu går jag över till sångare och får då ta dem i bokstavsordning för att inte favorisera någon av dem. Magnus Carlsson, vilken kille! Så söt och charmig och sjunga kan han verkligen. Har sett honom sjunga med Barbados och Alcazar lika bra trorts att det skiljer en del mellan dessa musikgenrer. Självklart har jag också sett honom uppträda som soloartist, senast med en julkonsert. Och på tal om julkonserter så har jag varit på Peter Jöbacks två senaste. Den mannen blir bara snyggare med åren, pojaktigheten har försvunnit och det är inte till hans nackdel. Vilken utstrålning han har och vilka fantastiska ögon. Det känns som om han ser bara på mig när han sjunger och han får fler att känna så.
Även mindre kända homosexuella män kan jag bli förtjust i. Beror det bara på att många av dem ser bra ut? Nej, jag tror inte det. Kanske känns det mer säkert att tycka om homosexuella män eftersom jag inte riskerar något rent känslomässigt. Jag vet att de inte visar något intresse för mig bara på grund av att jag är kvinna. Då kan jag beundra dem hur mycket jag vill utan att bli sårad för jag vet att det så att säga är kört från början.
I min ungdom så hade jag en kompis som brukade gå på en gayklubb i Göteborg. Hon försökte få med mig och några andra kompisar dit, men jag var för feg. I dagens läge hade jag glatt följt med, men nu kanske jag inte kommer får någon mer chans. En sak som jag ska göra inom de närmsta åren det är att åka till Stockholm när Pridefestivalen går av stapeln för den vill jag uppleva. Kanske kommer jag att bli en riktig faghag efter det.
