susieque

Tror jag har blivit en annan person genom min sjukskrivning. Kanske inte en bättre person, men en tuffare person. Och det är tur att det kommit något positivt ur all skit jag varit med om de senaste åren. Idag hände en sak som inte verkar så märkvärdig, men den stärkte mig:
När jag skulle tvätta kl 14 så var det tvätt i maskinerna. Då blev jag först lite osäker och kollade en extra gång att det verkligen var jag som satt upp tvättid. Det var det så jag bestämde mig för att låta den vara och avvakta en stund. Efter några minuter kom en man och sa att han trott att det var han som hade tvättiden. Det var ca tio minuter kvar innan den ena maskinen skulle vara klar och den andra var klar så jag erbjöd honom att köra klart maskinen, samt att använda torktumlaren en timme in på min tvättid. Då undrade han om han kunde använda en del av torkrummet också. Jag tänkte: "En del kan man inte erbjuda lillfingret för då vill de ha hela handen". Jag ville verkligen inte ha hans tvätt hängandes i torkrummet, så jag sa: "Jag vill kunna låsa in min tvätt och tvättmedlet när jag tvättar. Dessutom så är det ju du som har gjort fel". "Men, jag tänkte... om jag frågade snällt", sa han då. Under någon sekund övervägde jag om jag skulle låta honom hänga sin tvätt i torkrummet i alla fall. Kom fram till att stå fast vid mitt beslut och min åsikt trots att jag kände mig lite som en bitch. Det tyckte säkert "tjuvtvättaren" att jag var också.
Den här lilla händelsen kan säkert liknas vid en petitess, men det kändes viktigt för mig att stå på mig. Även jag har rätt att stå på mig och hävda min rätt. Jag tänker inte låta andra personer utnyttja eller trycka ner mig mer, då är jag hellre en bitch!